Blir aldrig perfekt.

Ligger äntligen i soffan och dricker kaffe ur det senaste fyndet från vinden. Lyssnar till Harry som gapskrattar ute på gården, lycklig över att hans pappa slutat jobbet. 

Jag är mest bara sjukt trött men antar att det kommer ta en tid för kroppen att återhämta sig den intensiva våren. Känner lite halvstress över att inte uppdatera bloggen. Plötsligt har jag lixom fått skrivkramp! Efter tio års bloggande. Och jag vet varför. Jag läser för många ANDRA bloggar. Och jag ser de perfekta bilderna och de perfekta möblerna i det perfekta ljuset. Jag ser den perfekta outfiten och de perfekta skorna. Jag läser hjärtskärande tankar men har svårt att på riktigt känna med författaren. För om hen har sådär vackert hemma, och så där roligt med de perfekta vännerna, kan det väl inte vara så illa ändå?

Ja ni hör. Orättvis är min tankegång. Men bjuder på en bild på den perfekta hyllan. En annan gång ska ni få se den i den perfekta vinkeln, perfekt städad och utan mina mjukis framför eller handsprit inunder. 

/Frida

 

Annonser
Det här inlägget postades i podcast. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s