Vackrast i världen.

Häromdan var jag hos min huddoktor. Skickades till honom för 6 månader sen, fick tabletter, schampoo och krämer – som hjälpte. Problemet var dock att när allt tog slut, kom problemen tillbaka. 

Väntade i nästan 4 månader på min tid hos honom. 

Under denna tid fick jag nys om en grym dermatolog som en kompis gått till, så jag bokade tid även där. Kompisen hade rätt, hon var grym och vi har nu gjort upp en plan med 6 behandlingar under en 6 månaders period, och det känns väldigt bra. 

Bestämde mej ändå för behålla tiden hos huddoktorn för min torra hårbotten som gör mej galen. 

Väl hos doktorn, efter att förklarat för honom att ansiktet tas hand om av någon annan, utbrister han; ”Men sådär kan du ju inte gå runt och se ut! Titta på dig själv, du ser ju hemsk ut. Vore du min dotter skulle jag aldrig tillåta dig att gå runt sådär offentligt.”

Det här är vad han såg:  

För någon som har problem med sin hud, som ständigt hittar fel när hon ser sej själv i spegeln, som väntat 4 månader för att få komma just till honom, var detta ett riktigt hårt slag i magen.

(Allt toppat med att återigen behöva stå upp för ett av mina hemländer; ”Du är från Sverige, där hatar dom oss eller hur?”)

Ringde till Shahar. Grät. Kände mej ful och värdelös. Och förnedrad.

”Du är vackrast i världen!”

Näe men sluta, det vet vi ju båda att jag ju faktiskt inte är. Det finns ett par hundra människor jag kan namnge här å nu som är betydlig vackrare; Beyonce, Kate Winslet, Amanda Seyfried, Johnny Depp, Jennifer Lawrence, Jennifer Aniston, Noomi Rapace, Channing Tatum, Claire Da…

”För mej är du världens vackraste!”

No futher questions, your honor.

/Keren

Annonser
Publicerat i podcast | 6 kommentarer

Sverigedemokraterna – Ett parti som alla andra?

LO släpper en unik dokumentärfilm om Sverigedemokraterna. I filmen finns uppgifter, bilder och dokument som aldrig tidigare publicerats.

Se den. Dela den. Hjälp till att avslöja Sverigedemokraternas nazistiska rötter!

/Keren

Publicerat i podcast | Lämna en kommentar

Tillsammans för Knivsta.

Jag vill lyfta en ideell organisation som jag fått syn på via Facebook.

Dom kallar sig ”Tillsammans för Knivsta” och ”Står upp för sammanhållning och gemenskap. Vi vill att Knivsta ska vara ett samhälle där alla är välkomna – utom rasismen.”

Jag såg den här videon och blev riktigt varm i hjärtat! Vilka inspirerande människor – ett gäng fullständigt sanna hjältar – som verkligen behövs i denna svåra tid.

Jag råder er alla att gilla deras Facebook-sida – här!

Vill ni få lite hopp om mänskligheten, scrolla i deras flöde och känn glädjen sprida sig från tårna ända upp till hjärtat.

/Keren

Publicerat i podcast | Lämna en kommentar

Podcast nr 68 ”33 nyanser av brunt”

avsnitt68

I veckans avsnitt djupdyker Keren och Shelly ner i Sverigedemokraternas politiska budskap. Budskap som inte sällan har fler budskap än ett.

I dessa tider anser vi det väldigt viktigt att ta lyfta fram sidor hos SD som säkert många av oss ”svennebananer” inte riktigt tänker på, eller bryr oss om att forska i. Funderar du på att ge SD ditt stöd i nästa val? Lyssna gärna på detta avsnitt först.

Är du kvinna och funderar på att rösta på SD? Då MÅSTE du lyssna.

Förutom att dissekera Sverigedemokraternas hemsida tar vi oss också an ”Sverigedemokraternas 33 punkter” – som ni hittar här!

En lista som förvisso tagits ner från deras hemsida, men som publicerades 2006, under en tid då de växte som allra mest.

I detta avsnitt har vi även haft förmånen att gästats av partiledaren själv…

Ni hittar vår podcast i iTunes och i podcastappen där ni kan prenumerera om ni vill vara säkra på att inte missa något avsnitt. Klicka på bilden för att lyssna direkt!

Gå också in och gilla vår Facebook – här!

Trevlig lyssning!

Publicerat i podcast | Lämna en kommentar

Världen har ont.

I brist på ord för den senaste veckans händelser runt om i världen, låter jag denna bild tala för sej själv.

/Keren

 

Publicerat i podcast | Lämna en kommentar

Ensam hemma.

När Erik för några dagar sedan pratade om att ta Harry och åka upp till Hudik två dagar kände jag att inget vore skönare. En hel natt utan ansvar för någon annan. En kväll att fylla med vad jag vill. En middag som jag inte behöver diskutera vad den ska innehålla och ingen dagislämningen morgonen efter.

Om jag bortser från stressen av att lämna på dagis och fortfarande hinna i tid till skolan, så har jag inte alls njutit av denna kväll på det sätt jag trodde att jag skulle göra. Kanske för att det hela tiden finns saker i bakhuvudet på sånt jag borde ha gjort. Men inte gjorde. Tänkte att jag skulle strunta i alla måsten och har ist plöjt de fem första avsnitten av Greys, från första säsongen. Och virkat en dm på filten. Men tillfredsställelsen är inte så skön när en vet att jag borde ha förberett morgondagens lektion, strykt gardinerna jag tvättat och tänkt byta till jul, letat fram 30 adresser till tackkort, gjort en fotobok, städat… Ja ni fattar.

Jag saknar dem mer än nånsin och bara tanken på att detta kunde vara livet, utan dom två jag älskar, gör fruktansvärt ont. 

Imorgon är dom tillbaka och jag kommer läsa Dumbo på repeat. Då ska jag komma ihåg exakt vad jag skrev idag…

  
Virkningen går iaf framåt och mitt syskonbarn föds förhoppningsvis när som helst!

/Frida

Publicerat i podcast | Lämna en kommentar

En dag.

Stelfrusen.

Efter en hel dag som lärare börjar jag att cykla hem. Kommer 50 meter innan jag inser att jag har punktering på cykeln. Leder tillbaka cykeln, stressad över att inte hinna i tid till dagis på andra sidan stan. Försöker låsa cykeln men kodlåset har ställt om sig sedan jag låste upp den 3 min tidigare. Jag hittar den sifferkombinatin som funkar och skyndar till bussen.

Hämtar på Dagis utan cykel, vilket innebär att vi får gå hem. Harry springer de första 100 m innan vi kommer på att hans gosse, Charlotte Kalla, är kvar på dagis. Vi har glömt henne en gång tidigare. På ett mirakulöst sätt lyckades vi då få honom att sova iaf. Men kl 02 på natten tassade han in till oss och ställde upp sina ytterskor på mitt nattduksbord med orden ”Hämta Kalla Dagis.” Jag kommer aldrig lämna henne där igen.

Vi gick alltså tillbaka till dagis, vände och var på väg hem. Denna gång fick jag bära hela vägen. Och en unge på typ 13 kg är rätt tungt. Väl hemma bryter han ihop för att pappan inte är hemma. Jag kokar pasta och mutar honom med en banan.

Erik kommer hem och jag drar ut igen. Ska plåta invigningen av Mall of Scandinavia i Solna. Tar pendeln med Britta. Kommer 20 min innan dörrarna öppnas och möts av tusentals köande människor. 1,5 timme senare är det fortfarande hundratals kvar framför oss och vi letar oss ut från havet av människor  utan att ens ha kommit in genom dörrarna.

Tar pendeln hem. Råkade ta med tom snusdosa hemifrån. Går till bussen för att åka hem till Årsta. Står och fryser i en kvart innan jag kollar ul.se vart bussen är. Den är inställd efter kl 22 hela veckan står det där. Det är minusgrader och jag har tights. Fryser lätt ihjäl och får vänta 20 min till på nästa buss, på en annan hållplats. Kliver av, halkar på vägen som fått ett lager med is, men står på benen. 

Kommer hem. Äter två finncrisp och inser att klockan är på tok för mycket. 

Imorgon kör vi igen.

/Frida

Publicerat i podcast | Lämna en kommentar